Category - Blogg

1
Söndagstur med tempel och polo
2
Baan Sukhawadee
3
Ko Si Chang
4
Mimosa – City of Love
5
Numchai Electronics Pattaya och tvättmaskinen
6
Koh Samet
7
Hmong byn Doi Pui
8
Jetlag och bilservice
9
The Glass House
10
Man saknar värmen och maten

Söndagstur med tempel och polo

Bestämde oss för att göra ett besök vid kloster då jag precis läst om det och försökt hitta bilder från mitt förra besök för en del år sedan. Men först blev det lunch på Aroy Pub & Resto, en trevlig belgisk restaurant.

Låt oss inse att, man aldrig kommer att hitta stället då det ligger lite bortom de vanliga turislederna, inte heller är Wat Khao Din Tewaanimit eller Wat Taavorn Pattana-raam (วัด เขา ดิน เท วา นิมิต eller ถาวร พัฒนา ราม) ett turistmål eller ett tempel dit lokalbefolkningen går, utan i första hand ett kloster.

Hade för mig vid förra besöket att det var bara munkar som bodde där, nu såg vi endast till en nunna resten tog en middagslur. Besöker man klostret så bör man tänka på att det inte är av den turistiga typen och även om dom normalt välkomnar besökare så bör man fråga.

Vid vårat besök så var det som sagt vila, vi respekterade detta och körde vidare. Stället i sig är lugnet själv utan färgyllda statyer och souvenirer, utsikten till Na Jomtien och in över landet är fantastisk. Tycker det kan vara värt ett besök.

Veckans sport var att se åka hem och se cricket eller ett besök vid Thai Polo & Equestrians Club, det föll på det senare. Beläget nära Horseshoe Point och Three Kingdoms Park ungefär tio minuters biltur från Soi Siam Country.

Klubben öppnade dörrarna 2005 och ligger på 250 hektar mark, stall för 250 hästar, paddocks och ca 80 hästar till medlemmarnas förfogande.

Three Kingdoms Park, inspirerad av Romansen Om De Tre Kungadömena, parken påbörjades av Kiarti Srifuengfung och efter hans död har hans son Chaisiri Srifuengfung fortsatt faderns jobb.

Romansen om de tre kungadömena – Wikipedia

Romansen om de tre kungadömena är en kinesisk historisk roman som baseras på de turbulenta åren i slutet av Handynastin och – framför allt – under den efterföljande perioden av De tre kungadömena (220-280) fram till grundadet av Jindynastin. Händelserna är till stor del baserad på Krönika över de tre kungadömena.

Drakdammen

I byggnaden till höger om huvudbyggnaden finner man Guanshiyin nådens och medlidandets gudinna, gjord av vit marmor 405 centimeter hög med en vikt om tolv ton.

Från den tredje byggnaden

Gubbar i den tredje byggnaden

I den tredje byggnade var det en del roliga gubbar.
En överbyggd gång

En överbyggd gång som leder mellan två av byggnaderna

Noterar att det var väldigt rent och väl underhållet inom parken.

Kuan U Pagoda

Om man är intresserad av kinesisk historia och till en viss del thailändsk så är ett det värt ett besök i parken, vill man bara promenera runt ett par timmar och njuta lugnet så är parken väl värt ett besök.
Lekande Barn

Några ungar som leker i gräset

var söndagsturen över för denna gång och imorgon är det måndag och sista dagen innan man åker norröver för ett par veckors jobb.

Baan Sukhawadee

Tankekraft är nyckeln till framgång. Det kan uppfylla din mest önskvärda dröm om du kan föra tankarna till handling.

Stora hallen, bild av Kungen

Kung Bumhibol

Baan Sukhawadee är öppen för alla med avsikt att ge besökarna en känsla av att vara delägare, för att upptäcka sanningen om att leva, och till sist dyrka våra flera heliga bilder som Buddha vid födseln, barmhärtighetens gudinna, kung Taksin den store, kung Chulalongkorn den store och Krom Luang Chumphon Khet Udomsak känd som den thailändska marinens fader. Varje objekt i det här huset är placerat för att ge en balans mellan konst och vetenskap, och med kraften av kärlek och generositet av ägaren som aldrig ger upp och inte heller kapitulerar till fattigdom som en begränsning av livets mål. Alla dessa objekt kan antingen vara en motivation eller vara början av den inspiration som leder dig att nå dina mål.

Baan Sukhawadee trädgården

Sukhawadee betyder renhet – lycka – rikedom. Alla de viktigaste byggnaderna är i både rosa och blått. Rosa står för kärlek och använder Amor som en symbol. De gamla brukade säga ” Utan kärlek , kommer du aldrig att lyckas ” . Vi måste kunna älska och bli älskad och kunna förenas med gruppen. För att kunna diskutera och lösa problemen för att nå målet. Blått står för vatten. Vatten är början på många liv. Det kan justera sin form med någon omgivande. Om vi kan anpassa oss med alla de förändringar som sker i världen, kommer vi att kunna leva lyckligt i detta samhälle.

Baan Sukhawadee byggdes år 2000 på 11 Rai stort område. Huset ligger på Sukhumvit Road och är 400 meter lång och intill havet. Nu har området utvidgats till att omfatta mer än 80 Rai. Huset är byggt i lugnt område omgivet med olika botaniska växter och fantastisk utsikt kombinerat med många fantastiska byggnader och och flera heliga bilder för tillbedjan som Buddha vid födseln, barmhärtighetens gudinna, kung Taksin den store , kung Chulalongkorn den store , Krom Luang Chumphon Khet Udomsak far till thailändska marinen, etc.

Djuren från den kinesiska kalender

Baan Sukhawadee skapades med intelligens och lagarbete som byggde på grunderna i kärlek och harmoni. Resultatet av detta arbete var att skapa verk som är mycket värdefulla, värdigt , och alla är lika viktiga. Dessa verk omfattar flera framstående arkitektoniska byggnader som ni ser på kartan på deras sida.

Vad ni läst ovan är en översättning från Baan Sukhawadees website, det kändes mest rätt att beskriva stället genom att översätta deras beskrivelse. Baan Sukhawadee ägs av Saha Farms Group.

En vy från Trädgården

Stället är värt ett besök, det är välgjort och väl underhållet, om man inte vill knalla runt så finns det golfbilar som kör runt folk på området, servicen ingår i inträdet.

Ko Si Chang

Ko Si Chang en ö belägen 12 kilometer från Sriracha i provinsen Chonburi, en timmes bilfärd från Suvarnabhumi och 30 minuter från Pattaya. För att komma till ön tar man båten från Ko Loy Sriracha, där finns en del parkering men det kan va fullt på helgerna.

På väg till Koh Si Chang

Fartyg på redden

Båten tar ungefär en halvtimme och gör ibland några stopp vid de fartyg och pråmar som lossar och lastar på redden för att släppa av och hämta sjömän och sjåare, vilket gör båtturen lite annorlunda och kan få en att känna sig liten när man glider upp längs skutsidan på ett stort fartyg.

 

 

 

Att komma ut till Koh Si Chang är som att gå 20 år tillbaks i tiden, turisterna är få och utgörs mest av thailändare. Ön är ganska hög och har en hel del branta klippor runtom. Vattnet är klart och det finns några fina stränder, Tham Phang är den största och populäraste stranden, där finns det gott om stolar och parasoller och några restauranger, inga försäljare.

Haad Tham Phang

Haad Tham Phang

 

 

 

 

Ovanför Tham Phang finns det bungalows att hyra, standarden är enkel och de som ligger längst ner längs berget luktar mögel då det badrummen saknar ventilation och bakre väggen utgörs av berget. Det rum som ligger högre upp är helt okej för ett par nätter. Det finns även grillar och isboxar att tillgå vid rummen, om man vill ta med eget att äta. Det finns en del andra ställen att bo, Charlie’s verkar vara det bästa.

Vägen till Tham Phang

Vägen ner till Tham Phang

Vägarna är smala och då ön är ganska hög och brant blir det lite uppför och utför, på slingriga vägar.

När vi var där så åt vi på stranden, där det serverades enklare thaimat. På kvällen åt vi skaldjur på en restaurang i hamnen som vår lokale ”skylab” chaufför rekommenderade, inget lyx ställen men kanon bra käk och prisvärt.

 

 

 

Koh Si Chang är kanske inte en paradis ö som Koh Samet eller Koh Samui är eller i var, man kan nog säga att ön ger en inblick i det thailändska livet utanför turistorterna. Det finns en del att se på Koh Si Chang, men det får bli en annan gång. Denna gång var det slappa bada och kall pilsner som gällde och en rejäl skadjursafton.

Skylab

På Koh Si Chang kallas de trehjuliga fordonen för Skylab.

 

Hamnen Koh Si Chang

Thaa Laang Pier

 

Båten till fastlandet

Båten till fastlandet

Med denna fula askunge åkte vi tillbaks till Koh Loy och Sriracha, hoppas att snart kunna göra ett återbesök och ta sig runt på ön å se sig omkring.

 

 

 

 

 

 

 

Koh Si Chang är värt ett besök om man vill ha lugn och ro och uppleva en annorlunda thailändsk ö.

 

Mimosa – City of Love

Mimosa Pattaya

Klocktornet i Mimosa by

Mimosa den nya turistattraktionen mitt emot Ambassador Hotel, som enligt exploatören liknar en färggrann fransk by, men på minner mer om en tysk medeltids stad. Oavsett vad förebilden är så är den helt klart värt ett besök.

Kanal i Mimosa

Byns kanal

Konceptet för Mimosa kallas visst för Comunity Lifestyle Mall på engelska, vad det kan tänkas heta på svenska kan man ju fundera på. Delar av Mimosa är i skrivande stund fortfarande en byggarbetsplats även om det mesta verkar vara klart.

Vacker och avslappnande miljö kan man nog säga att det är, med sina breda gator, smala prång, en liten kanal, träd och blommor och en fontän ger det Mimosa en trevlig atmosfär. Men de färgglada medeltidshusen är ändå det som är trevligast, med butiker, restauranger, glassars och kaféer längs med gatorna. Husens trätrappor tar en upp till andra våningens loftgångar som kantas av fler små butiker.

Gata i Mimosa

En av byns gator

Det finns en stor parkering vid sidan av den ena entrén, 1000 bilar var en siffra, det kan nog ha varit så, men vid mitt besök så det ut som dom börjat bygga på en del av parkeringen. I vilket fall som helst finns det parkering i massor fast det blir fullt på helgerna. Som alla andra ställen i och runt Pattaya så undviker man besök på veckoslut och storhelger, såvida man inte gillar å trängas. Då det ligger mitt emot Ambassador Hotel så får man räkna med att det kan bli en hel del ryska besökare i tillägg till några busslaster med kineser. Inträdet låg på 50 Baht per person, då ingår visst en show som vi missade.

Torget med önskebrunnen

Torget med önskebrunnen

 

Numchai Electronics Pattaya och tvättmaskinen

Vi har en Whirlpool tvätt maskin för sex kilo tvätt som hängt med i 5 år eller så, frugan har varit duktig på att tvätta de stora täcken man har i Thailand i stället för påslakan, även om jag påpekat att det blir för tungt för maskinen att dra runt ett stort blött täcke, så är hon helt oförstående då trumman faktiskt snurrar. Inte heller att det inte blir riktigt tvättat och sköljt när man trycker maskinen proppfull godtas, tillsluta så lyckas jag övertala henne att lämna in täcken på tvätt och senare lyckas jag hitta påslakan och vanliga täcken. Tvättmaskinen har fått sin beskärda del av tungt arbete och för ungefär sådär ett år sedan så sa frugan att tvättmaskinen pajat.

Själv var jag i Nordsjön på jobb och några kurser på ledigheten så det enda jag kunde göra var att be henne ringa Numchai där vi köpt maskinen och be dom komma och kolla, visade det sig att hon lyckats att trycka i så mycket tvätt att den inte orkade drar runt när tvätten var blöt. Snubben från Numchai påpekade att trumman var på väg att släppa från axeln och lagren var dåliga, en kostnad om dryga 8000 Baht för reparationerna, han sa även att inte tvättmaskinen kunde användas längre utan reparation. Då frugan inte ville köpa en ny tvättmaskin förrän jag kom tillbaks så bestämde hon sig för att tvätta för hand. Blev lite förvånad när den oanvändbara tvättmaskinen rasslade och gick när jag dök upp nån månad senare.

Bestämde oss för att den fick gå så länge den går och jag brydde mig aldrig om att skruva loss bakstycket för att undersöka problemet, men kände då jag snurrade trumman att något var fel och det lät lite konstigt.

Remskiva

I morse var det godnatt och jag fick för mig att skruva bort bakstycket för att se hur illa det var, det visade sig att både axel och lager var i gott skick, inga missljud och trumman snurrade lätt och balanserat. Remskivan på trumman vars oval hål hade slitits helt runt och snurrade på axeln. Nu kröp det fram att reparatören från Numchai erbjudit min fru att köpa tvättmaskin för 500 B, en ny remskiva kostar säkert inte många Baht. Förbannade mig själv för att jag aldrig verifierat vad nissen från Numchai sagt, då det varit enkelt att fixa en ny remskiva eller kanske reparerat den gamla. Dagen före Songkran så är det ingen idé att försöka beställa delar från Bangkok. Vi åker förbi Numchai service center för å se om dom kan ha en remskiva hemma, men ack nej. Frugan språkar med en reparatör och han påstår att remskivan inte kan gå sönder utan det är lager och axelfäste som är på bommen, då hon visar honom remskivan hävdar han att den inte är grunden till problemet, helt riktigt. Grunden till problemet är en fru som överbelastar maskinen och inte axelfäste eller dåligt lager i vare sig trumma eller elmotor. Det är inte första gången jag kommer på Numchais service avdelning att avvika från sanningen, då har det berott på inkompetens. Denna gång försökte helt enkelt den förste reparatören lura frugan att köpa en ny maskin och den andre backade upp hans historia. Nu blev det en ny 7 kilos LG direct drive från Power Buy som även dom visade sig ha en service avdelning. Numchai har varit bra att handla av men deras service avdelning är kass, dom monterade en AC för mig och var inget vackert jobb, kommer att undvika den firman i framtiden.

 

Koh Samet

Vongduern Resort

Stranden framför Vongduern Resort

Koh Samet (förutom Na Dan) till sammans med nio andra mindre öar samt udden Khao Laem Ya och stranden Mae Ramphueng på fastlandet är sedan 1981 nationalpark.

Båt Samet Pier

Koh Samet är belägen ungefär 30 minuters båtfärd (med en gammal hederlig båt) från Ban Phe på fastlandet till Na Dan på Koh Samet kanske mer känt som Samet Village eller Samet Pier. Båtar går från från flera olika kajer i Ban Phe var av några erbjuder parkering, till Na Dan så går det flera båtar engång per timme detta förstås sanning med modifikation då dom gärna håller båten en halvtimme för att fylla upp. Åker man t.ex från Na Dan till Chokrisda Pier i Ban Phe så kan man lika gärna bli flyttat till en annan båt och bli avsläng på någon av Ban Phes andra kajer, detta ä givetvis inget man vet i förväg då dom på ön lovar dyrt och hederligt att båt går dit biljetten anger.

Barge Koh Samet

Flotte från stranden till båten

Man kan även välja att åka speedbåt direkt till någon av öns stränder, detta är betydligt dyrare. Det går även gammla tuff tuff båtar till öns stränder, inte lika ofta som till Na Dan och man får åka flotte iland och ombord, vilket gör resan till en lite mer annorlunda båt tur än vad Svensson kan vara van vid. Om man skall längre bort från Na Dan än till Saikaew så är det helt klart bekvämare att åka båt till stranden än att åka songthaew på öns vägar.

Nice & Easy Bungalow, Ao Vongduern

Nice & Easy Bungalow, Ao Vongduern

Boende på ön är av varierande kvalitet och pris, från enkla fläktrum till fem stjärnig resort. Att det är lite dyrare på en ö med hänsyn till fraktkostnader och att även vatten fraktas ut från fastlandet kan man förstå, men tycker nog att dom saltat lite väl mycket om man jämför med vad man får för standard i t.ex Pattaya. Många av öns bungalows och rum ligger inne bland träden, det gör att det känns lite fuktigt och kan lukta lite, det försvinner i regel när man kört ACen en stund.

Ao Vongduern

Av öns stränder är Vongduern den finaste följt av Saikaew, Ao Prao är nog den sämsta stranden. Livet på Samet är lugnt och behagligt, det mesta klappar igen vid elva snåret. Är man ute efter nattsudd så är det Saikaew och Na Dan som gäller. Utbudet av restauranger är stort även om dom i stort sett har samma mat på menyn kvällstid är det BBQ och seafood som gäller, man bör va lite OBS på skaldjur om det är lite folk på ön och åtgången liten så kan man få skaldjur som är i äldsta laget.

Försäljerska på stranden

En glad tjej som säljer frukt på stranden

Skall man åka till Samet så kan det vara bra att göra det på veckorna då det kommer mycket folk från Bangkok på helgerna, kommer man utanför högsäsong så kan helgen vara att föredra så slipper man sitta helt ensam. En av fördelarna med Koh Samet är att de få försäljare som går längs beachen är registrerade och inte överhuvud taget påträngande, ett enkelt nej och dom går vidare. Något jag reflekterade över sist vi var på Vongduern var att det låg ganska mycket fimpar i sanden runt stolarna, även fast alla har bord och askfat.

Samet Pier

Samet Pier, Na Dan

Koh Samet är helt klart värt ett besök, sanden är vit och vattnet kristall klart och ön är fortfarande lite primitiv med en skön avslappnad stil. Även om tiden och utveckling hinner ikapp även på Koh Samet så är det fortfarande lite paradis över ön. Den nya kajanläggning som byggts vi Na Dan med tillhörande vänthall är positiv utveckling.

 

Hmong byn Doi Pui

Hmong byn Doi Pui ligger på berget Doi Suthep vars topp är 1676 meter över havet, byn hittar man 20 km från Chiang Mai och 4 km från Wat Prathat Doi Suthep.

Vy från Doi Pui

Vy från Doi Pui

Även om det är en attraktion och inte längre en genuin Hmong by, så ger det en viss inblick i hur det traditionella livet i thailändsk bergsby kan ha varit. Såg bara en äldre dam i traditionella dräkt, det var fler vid vårt förra besök för tre år sedan, kanske en ren tillfällighet. Det fanns nu några riktiga hus vilket det inte gjorde vi förra besöket, Doi Pui är ändå värt ett besök, om inte annat så är den vindlande vägen dit en upplevelse.

Butik i Doi Pui

En av byns butiker.

Turismen är en viktig inkomstkälla men jordbruk och traditionella hantverk är en del av bybornas vardagsliv, handarbeten som att sy kläder är förvisso traditionellt men har länge haft anknytning till turism. Som turist kan man kan man tycka att det är synd att en by som Doi Pui utvecklas och byborna klär sig i Gucci kopior istället för traditionella Hmong dräkter, fast det är rätt naturligt att skaffa sig ett bättre liv när inkomsten blir högre.

En av byns tre gator

En av byns gator

Doi Puis gator kantas av små butiker, som säljer mestadels kläder men även smycken och andra hantverk samt te.

I andra våningen på en av butikerna vid där man kör ner till byns fotbollsplan och parkering så låg det en restaurang med kanon utsikt över berget och en svalkande bris fläktade i ansiktet. Det mesta på menyn var slut fast gott kaffe och kallt vatten hade dom.

Doi Pui Garden

En härlig blandning mellan välskött och vildvuxet.

I Doi Pui finns en kanon fin trädgård i en härlig blandning av välskött och vildvuxet , mest välskött. Några opium plantor odlades så att turisten kan få chans att se Thailands kanske mest kända växt. Man kan för en för en mindre summa skjuta armborst, dessa går överraskande rakt, är man inte sugen på skytte så kan man alltid hyra sig en lokal dräkt och sedan är det bara att låta kameran rulla.

Bangkok Tjejer

Det är snarare skorna än mobilerna som avslöjar dessa Hi-So tjejer från Bangkoks betongdjungel, dom är de mest traditionellt klädda individerna vi ser i byn denna gång, fast nu åkte vi inte hit för att se byborna i traditionella dräkter utan för att se på utsikten och de lokal hantverken.

Den lokal dammen dubblar som simbassäng för byns ungar, dom ser ut att trivas i vattnet. Såg en skylt för ”Doi Pui Waterfall” det är tydligen det som rinner ner i dammen, så här års blir man knappt våt i skorna av det. Såg inte att dom hade en badtermometer men det hade varit intressant att veta vattnets temperatur då det är lite kyligt här uppe under nätterna.

 

Blandade Doi Pui bilder

Överst till vänster utsikt över berget, till höger några turistande thailändare. Under till vänster stigen genom trädgården, till höger trädgården mot baksidan av byn om man så vill.

Denna gamla dam får representera den genuina byinvånaren denna gång.

 

Jetlag och bilservice

Checkade in i fredags vid lunchtid på QR 954 Oslo – Doha och sedan ett snabbt byte och vidare till Bangkok, planet var överbokat och jag blev förpassad till Business Class, att bli uppgraderar till Business är som att vinna på lotto när man flyger A 330. Snön och kylan är inget man direkt saknar.

Snow-Gardermoen

Jetlag är något jag haft svårt med det senaste året, svårt att vrida dygnet till ”Thai time” normalt hemma vid halv två och en snabb dusch senare så blir det en till en och halv timmes vila för att orka stanna uppe till helst till midnatt, men det blir gärna bingen mellan tio och elva. Då vaknar jag i regel vid två snåret och det var den natten, somnar runt sju på morgonen och min fru tycker synd om mig å låter mig sova tills jag vaknar. I söndags eftermiddag efter första natten hemma vaknade jag halv två på eftermiddagen, vilket resulterade i att jag var uppe tills 0400 i morse, upp vid sju och i väg och serva bilen.

Serva bilen , ja nu är det dags igen, var femhundrade mil. Bokad klockan 0800 hos Mitsubishi i Pattaya, ankommet 0745, lämnar in boken och nycklarna några minuter före åtta, tavlan anger att vår bil är nummer fyra i kön, kvinnan bakom disken låter mig veta att jag är nummer nio, lite senare låter hon mig veta att dom är kort om folk och bilen är färdig runt lunch.
Hur kommer det sig att man halkar från fyra till nio i kön? Jo, redan när jag ankommer så är det en samling service sugna thailändare som köar, om dom har bokat klockan nio eller inte bokat alls vet jag inte, men man kan anta att dom känner någon på Mitsubishi eller anser sig vara VIP som bara en thailändare kan vara. Hur som helst så åker farangen och några thailändare som inte hunnit påpeka att dom är VIP eller att dom känner någon som känner någon.

Sedan har jag aldrig fattat vitsen med att bara byta olja och inte filter, köra ren olja genom ett rent filter, det är det dom gör på den här servicen, förutom att kolla diverse andra vätskor. Det är inte ovanligt att man måste, argumentera för att få dom å slänga på ett nytt filter, fördelen gentemot svenska verkstäder är att thailändarna försöker spara ett par baht åt kunden istället för att salta räkningen. Idag tog kvinnan bakom disken det med ett leende då jag ville ha ett nytt filter med min nya olja.

En annan sak man måste vara observant på är däcktryck, dom fyller däcken till bristningsgränsen, detta gäller både bil och MC verkstäder såväl som bensinmackar. Så när bilen är servade är det bara å åka hem och lufta ur däcken.

Några ord om bloggen, den är fortfarande under uppbyggnad och kommer att vara det ganska länge, då tänker jag på de fasta sidor under Thailand osv. I natt under mitt anfall av jetlag så översatte jag temat så att allt nu visas på svenska, det mesta ligger i Admin panel men några små detaljer syns även för besökaren. Lade till ett kontaktformulär, och CAPTCHA i enklare form.
För mig är det minst lika intressant att lära mig om utveckling av WordPress som att skriva i bloggen, men varken skriva eller att lära sig ett och annat skall gå före familj och andra göromål, i utgångspunkt 😉

Simma Lungt

The Glass House

Skål mina vänner, sa jag igår kväll när jag korkade upp en Munkholm alkoholfri öl.

SmokediverOmbord är det bara alkohol fritt som gäller, men på torsdag så hänger vi i baren. Det är inte ölen i sig som är det bästa, utan att man kan slappa av och känna sig ledig, vi jobbar tolv timmar om dagen sju dagar i veckan, utöver det har man någon form av beredskaps funktion, själv är jag rökdykare, så man får va beredd på att slänga sig ur kojen och va uppklädd i full mundering även nattetid.

 

 

 

Ser fram att käka lunch på The Glass House i Na Jomtien, kanon bra thaikäk och sjömat. Deras bakelser och och desserter går inte heller dom av för hackor.

En svalkande bris och en fin utsikt, bara det gör stället värt ett besök.

Att hitta dit, kör från Pattaya mot Sattahip, u-sväng vid Ambassador City och sedanvänster efter Shell macken sedan är det bara att följa skyltarna.

 

Det var allt för idag, simma lugnt.

 

Man saknar värmen och maten

Bortsett från familjen, så saknar man värmen och maten. Visserligen har vi rätt bra mat här på HAVEN med tanke på att dom lagar till 400 man å lite drygt de ibland, men det finns inget som slår det thailändska köket.

Urvalet av restauranger och priserna är ju en annan fördel man har när man bor i Thailand gentemot Sverige, bortsett från alla thai ställen så har vi mat från olika länder, så är man inte sugen på Tom Yam eller Larb Moo en kväll så kan man alltid få sig en skaldjurs pasta eller kanske något från det tyska köket.

Klimatet är ju något som drar, känns skönt å sitta 50 meter över havet och se ut på regnet och vita vågtoppar, men att gå ut, nä. Då har man det betydligt bättre med +30 och en tropisk luftfuktighet. Men men knappa två veckor så har man det igen.

Nästa ledighet bär det norrut, Chiang Mai och kanske Mae Sai och Gyllene Triangeln. Hoppas hinna en dags tur till Koh Si Chang utanför Sriracha. Och en sväng till Tamnanpar Resort och Restaurang. Kan nog bli svårt att hinna med allt, Norra Thailand är viktigast. Hoppas få ihop en hel del bildmaterial, då många av de bilder jag har från Chiang Mai och Mae Sai är av dålig kvalitet.

 

Copyright © 2019. Created by Meks. Powered by WordPress.